Ingen klagade. Så varför tog samarbetet slut?

I samarbeten mellan Polen och Sverige börjar problem med feedback ofta ganska tyst. Ingen bråkar, ingen kritiserar öppet och inga jobbiga samtal äger rum. Arbetet fortsätter, alla är professionella och stämningen verkar bra.

Men efter ett tag visar det sig att den ena parten trodde att allt fungerade utmärkt, medan den andra redan hade börjat tappa förtroendet.

Den ena hörde några förslag. Den andra tyckte att den redan hade varit tydlig med sitt missnöje.

Den ena väntade på konkret kritik. Den andra ansåg att den redan hade sagt tillräckligt.

Det är i sådana situationer som kulturella skillnader kan ställa till det ordentligt.

Hur vi ger och tar emot feedback påverkas till stor del av vad vi är vana vid. Vi lär oss hur man säger till någon att något blivit fel, hur man framför kritik utan att såra och hur man märker att någon inte är nöjd.

Det som i ett land låter som en vanlig kommentar kan i ett annat land vara en ganska allvarlig signal.

Varför uppfattar polacker och svenskar feedback olika?

I Polen är många vana vid ganska direkt kommunikation, särskilt i det dagliga, praktiska arbetet. Om något är fel säger man ofta det rakt ut. Om någon har gjort ett misstag förväntar man sig att det ska tas upp. Även när man uttrycker sig artigt vill man vanligtvis att personen ska förstå exakt vad som behöver förbättras.

I Sverige framförs kritik ofta på ett försiktigare sätt. I stället för att säga att något är fel kan man föreslå att man tittar på det en gång till. I stället för att ifrågasätta en lösning direkt ställer man kanske en fråga eller föreslår en mindre justering.

Och det är här missförstånden kan börja.

Tänk dig att en svensk kund säger: ”Vi kanske skulle titta på det här en gång till.”

En polsk medarbetare kan uppfatta det som ett löst förslag. Kunden har ju inte sagt att något är fel, så det verkar knappast vara bråttom.

Men den svenska kunden kanske försöker säga att resultatet faktiskt inte är tillräckligt bra och att något behöver ändras.

Samma sak gäller uttryck som ”Vi kan återkomma till det här” eller ”Det kanske skulle gå att justera lite”.

Det låter ganska oskyldigt. Men beroende på situationen kan det betyda att något verkligen behöver förbättras.

Självklart kommunicerar människor olika. Alla polacker är inte direkta och alla svenskar undviker inte tydlig kritik. Det handlar om kulturella vanor som kan påverka hur vi arbetar tillsammans.

Skillnaderna mellan Polen och Sverige är dessutom ibland så små att vi knappt märker dem. Mötena går bra, alla använder ett liknande affärsspråk och samtalen verkar tydliga.

Först senare upptäcker vi att vi har förstått dem på olika sätt.

När inga klagomål betyder att allt är bra

Tänk dig en polsk medarbetare som precis har avslutat ett projekt i Sverige.

Personen har arbetat snabbt, varit engagerad, gjort sitt jobb och inte haft några konflikter med kunden. Ingen har framfört någon tydlig kritik. Ingen har sagt att arbetet inte håller måttet.

Därför åker personen hem med känslan att allt har gått bra.

Sedan kommer beskedet att kunden inte vill fortsätta samarbetet.

För medarbetaren känns beslutet helt obegripligt. Ingen har ju tidigare sagt att det fanns några större problem.

Den svenska kunden kanske däremot minns flera tillfällen då man försökte signalera att något inte fungerade. Kanske föreslog man ett annat arbetssätt, ställde extra frågor eller bad personen att se över vissa saker igen.

Ur kundens perspektiv hade feedback redan getts. Man förväntade sig att medarbetaren skulle förstå och anpassa sig.

Båda parter lämnar alltså samma samarbete med helt olika bilder av vad som har hänt.

Sådana missförstånd kan få stora konsekvenser. Ibland leder de till att ett avtal avslutas, samarbetet minskar eller förtroendet försvinner.

Och det kanske mest frustrerande är att personen som förväntades ändra något inte ens vet när problemet började.

Ett bra jobb kan bedömas på olika sätt

Kulturella skillnader påverkar också vad vi menar med att någon gör ett bra jobb.

I polskt arbetsliv uppskattas ofta snabbhet, engagemang, självständighet och initiativförmåga. En medarbetare som hittar lösningar och får saker gjorda gör vanligtvis ett gott intryck.

De egenskaperna är viktiga även i Sverige. Samtidigt kan det läggas stor vikt vid hur personen samarbetar med teamet, följer gemensamma överenskommelser, tar till sig synpunkter och lyssnar på andra.

Därför kan samma person få två helt olika bedömningar.

En polsk chef kanske säger: ”En riktigt bra medarbetare. Snabb, effektiv och engagerad.”

En svensk kund kan svara: ”Absolut, personen kan sitt jobb, men samarbetet fungerar inte riktigt.”

Båda kan ha rätt utifrån vad de har sett och vilka delar av arbetet de lägger störst vikt vid.

Att utföra sina arbetsuppgifter väl räcker inte alltid om arbetssättet samtidigt gör samarbetet svårt för andra.

Direkt kritik kan också skapa problem

Låt oss titta på saken från andra hållet.

I Polen kan direkt feedback vara ett effektivt sätt att lösa problem snabbt. När man vet vad som behöver förbättras kan man börja arbeta med det direkt. Det sparar tid och gör ansvarsfördelningen tydlig.

Men även tydlighet har sina gränser.

Om kritiken blir för hård, personlig eller framförs på fel sätt kan den skapa spänningar. Särskilt i ett team där människor är vana vid ett mer försiktigt sätt att kommunicera.

I Sverige kan ett mjukare sätt att ge feedback bidra till en respektfull stämning. Samtidigt finns risken att budskapet blir så försiktigt formulerat att mottagaren inte förstår hur allvarligt det är.

Båda arbetssätten har sina styrkor och svagheter.

Därför hjälper det inte särskilt mycket att bara säga att polacker är direkta och svenskar mer indirekta.

Det är mer användbart att förstå vilken sorts feedback den andra parten förväntar sig och hur personen märker att något i arbetet behöver förbättras.

”Men jag har ju sagt till” och ”Du sa ju ingenting”

De här två meningarna beskriver ganska väl vad som kan hända i ett polsk-svenskt samarbete.

En svensk chef tycker att problemet har tagits upp flera gånger. Chefen har varit lugn, artig och försökt undvika onödig press. Ur chefens perspektiv har medarbetaren haft gott om tid att ändra sitt arbetssätt.

Den polska medarbetaren upplever däremot att ingen någonsin har sagt tydligt att arbetet inte varit tillräckligt bra. Personen har hört frågor och förslag, men ingen har förklarat exakt vad som behöver ändras.

När samarbetet sedan börjar fungera sämre kan båda känna sig orättvist behandlade.

Den ena tycker att synpunkterna har ignorerats. Den andra tycker att den aldrig fick en riktig chans att förbättra sig.

I sådana situationer kan förtroendet snabbt försämras.

Hur undviker vi missförstånd?

När vi arbetar mellan Polen och Sverige behöver vi ibland göra lite mer än att bara ge feedback. Vi behöver också försäkra oss om att den andra personen verkligen har förstått vad vi menar.

Det finns några enkla vanor som kan hjälpa.

När vi ger kritik, även på ett mycket artigt sätt, är det bra att vara tydliga med vad vi förväntar oss och vad som behöver förändras.

När vi får ett förslag och är osäkra på hur viktigt det är, kan vi fråga i stället för att anta att det inte spelar någon större roll.

Det är också klokt att regelbundet prata om hur den andra parten upplever vårt arbete, särskilt i långvariga samarbeten.

Av egen erfarenhet vet jag hur mycket tydliga frågor kan hjälpa.

I stället för att bara fråga ”Är allt bra?” brukar jag fråga mer konkret: ”Finns det något vi behöver förbättra?”, ”Är det något som saknas?” eller ”Är det något vi borde ändra i vårt sätt att arbeta?”

Skillnaden kan vara stor.

Även personer som vanligtvis uttrycker kritik väldigt försiktigt kan ofta ge betydligt tydligare svar när de får en konkret fråga.

Då blir feedbacken också lättare att använda.

Det hjälper dessutom att prata öppet om kulturella skillnader. Vi kan helt enkelt förklara att vi är vana vid en mer direkt kommunikation och gärna vill få veta om något behöver förbättras.

Ett sådant samtal kan spara båda parter många missförstånd.

När artighet börjar kosta

Problem med feedback i polsk-svenska samarbeten beror sällan på att någon inte bryr sig. Ofta vill båda parter verkligen samarbeta bra, vara professionella och visa varandra respekt.

Den ena tycker att den har uttryckt sina invändningar tillräckligt tydligt. Den andra väntar fortfarande på en signal som känns som riktig kritik.

Och tiden går.

När det händer flera gånger kan stämningen försämras, frustrationen växa och förtroendet minska. I värsta fall förlorar man en kund, ett kontrakt eller en bra medarbetare.

Därför behöver vi vara uppmärksamma på både orden och hur, när och i vilket sammanhang de sägs.

Och ibland helt enkelt våga fråga rakt ut.

För det vore synd att förlora ett bra samarbete bara för att den ena parten försökte säga något försiktigt och den andra aldrig förstod att det var dags att agera.

Simply ahead. Across cultures.

Den här webbplatsen är registrerad på wpml.org som en utvecklingswebbplats. Byt till en nyckel för produktionsplats till remove this banner.